Dressyrtema och irritation

Dagens stora event var en fotosession med Lydia och Musse på ridskolan. Tråkigt nog hade Musse lyckats slå på sig och därför var ridning ingen bra idé men lillasyster Elsa och hennes fina ponny Hillary blev lite stand in på ridsidan, och vilken power det var i den ponnyn, jösses!
 
Men nu går jag händelserna i förväg. Vi fotade en del porträttbilder och dumt nog gick vi runt ute och gjorde det en stund, så när vi kom in i ridhuset blev det väldigt mycket kondens på objektivet, så jag bytte till ett objektiv jag precis köpt häromdagen och inte hunnit prova. Det är inte lika ljusstarkt på långa vägar, men har en trevlig zoom och jag kände att det var värt att prova i alla fall. Med facit i hand hade jag nog hellre väntat en stund extra så det vanliga 70-200 f/2,8 objektivet fick torka till lite. Men nu har jag lärt mig något i alla fall. Nedan några av dagens porträttbilder.
 
Dagens solklara favoritbild enligt mig. Lydia och Musse.
 
Myskänsla när Hillary gosar med matte Elsa
 
Jag älskar den här bilden, trots att Musse bara är med delvis.
 
Ett annat exempel på hur jag gillar att porträttera ryttare med hästkänsla och ändå mer fokus på människan.
 
Den här bilden är nog min favorit på Elsa och Hillary, den lilla damen var en viljestark individ som gör lite som hon vill, och det var mycket glädje inblandat i deras relation, något som jag tycker speglas här. Busig häst, glad matte.
 
Ibland kan något så enkelt som en pall förändra allt, jag gillar ljuset här och kommer fortsätta experimentera med den här typen av bilder.
 
Tråkigt nog så visade sig mitt nya inköp av objektiv vara ett felköp på flera sätt, för det levererade verkligen inte alls vad det lovades, och jag kommer att reklamera det imorgon. Jättetråkigt att jag valde att fota alla ridbilder på Elsa och Hillary med det objektivet när det blev kondens på linsen på det andra, de red verkligen otroligt fint och det var så roligt att se en riktigt fin ponny och en duktig ung dressyrryttare. Och jag trodde faktiskt när jag tittade i kameran att bilderna skulle bli fina, det såg så ut. Men tyärr blev de oerhört korniga och fula, men för sakens skull så visar jag några av dem för det syns ändå vilken grymt fin ponny det är.
 
 
Samtidigt som jag inte kan låta bli att bli besviken så är jag samtidigt glad att jag fick tillfälle att testa objektivet så tätt inpå köp, då lär det i alla fall inte vara några problem att byta det mot något bättre, och ännu bättre är ju att vi har ett par sessioner kvar att fota eftersom vi avtalat om tre sponsorsessoner. Jag ser redan fram emot nästa gång, då hoppas jag det blir ridbilder på Musse också! En fantastiskt snygg kille även han.
 



Fantastiska ponnyer

Idag blev det fullt upp med alla härliga ponnyer och barn hos Tina när jag skulle fota lite bilder för att träna med nya kameran och samtidigt försöka få till något till min portfolio. Fyra ponnyer, tre glada tjejer, en hund och en mamma/instruktör och så jag. Mycket samtidigt, men oerhört skoj!
Det blev en hel del fina bilder, inte så konstigt med så många hästar och duktiga tjejer, men jag fick en storfavorit och det var den här på alla hästar och tjejerna tillsammans, jag är helt förundrad över att jag fick till denna alls med tanke på hur vissa öron plattades bakåt, barnen hade svårt att stå stilla och skrattade och stojade. Men det är såna här bilder som jag blir extra glad över att få till. Att fixa ett ekipage åt gången är ju en sak, men sju starka viljor samtidigt.. tja, en utmaning är det sannerligen!
 
Att få allas uppmärksamhet är en sak, att få fyra så olikfärgade ponnyer att synas är en annan del av utmaningen. China längst till vänster är mer åt det ljusare hållet, så hon fick stå där det började vara lite mindre ljust. Ikaros är ju skimmel så han syns oavsett var han står. Lilla svarta Jack behöver placeras där ljuset verkligen når honom för att synas bra, och fuxfärgade Eddie är lite som China, det funkar att ha honom på sidan om det starkaste ljuset. Det som jag "prioriterade" lite var storleksordningen. De två minsta i mitten och större på sidorna, och den av tjejerna som inte är tävlingsklädd står som "avdelare" mellan tjejerna och deras hästar, som den hästskötare hon var. 
 
Lip's Limited Edition "Eddie" och Anna
Laeryds Ikaros, 23 år ung och Maria
Den storhoppande Chic Chick "China" e. Rimskij u. Chamira ue. Glansevin Gadabout och Anna
Jack och Maria



Bilder jag tar tillhör inte dig

Inte bara en gång har jag hittat mina bilder lite överallt, från tidningsreportage till hemsidor och bloggar mm. Och jag kan för mitt liv inte begripa hur man resonerar när man chansar genom att "låna" mina bilder utan mitt ok? Det är för dyrt att köpa bilder för att använda dem i annonser tycker många.
 
Ok jag förstår till viss del, för jag inser att väldigt många inte förstår att det tar minst tre gånger längre tid att iordningställa bilderna efter man har fotat, som det tar att genomföra själva fotosessionen. Jag inser också att många inte ens reflekterar över alla småsaker som kostar pengar för mig, att jag också har utgifter i samband med mitt fotande. Bara som ett exempel har jag just köpt några nya minneskort, summan för dem blev 3000 kr. Med rabatt. Det är med andra ord inte gratis för mig att fota. Mitt kamerahus och "hästobjektivet" ensamma kostar närmare 100 000 kr totalt. På riktigt. Det är inga leksaksgrejor jag använder. Det är riktiga proffssaker som verkligen är till för att fota just snabba saker som hästar och ändå hålla skärpa, få bra bilder i dåligt ljus osv.
 
 
Att fota är ett intresse, ja. Men det betyder inte att jag vill ha mina bilder spridda vind för våg vare sig med eller utan logga på. Många hästmänniskor väljer att chansa och "lånar" bilder tagna på tävlingar osv i annonser, och visst förstår jag tänket, man behöver ju trevliga bilder för att attrahera kunder. Men man kan tänka ett steg längre! Om det nu är så viktigt med bilder till annonsen, varför lägger man då inte ut en tusenlapp eller två och får det ordentligt gjort med rörelsebild, exteriörbild, porträtt och vad man nu vill ha? Nej för det är dyrt. Men man kan ju lägga den kostnaden på hästens pris vid en försäljning och därmed få pengarna tillbaka? Nej, många tänker inte så långt. I stället norpas det bilder från Equipe (framför allt, och mycket därför fotar jag inte för dem) eller andra ställen och så chansar man på att det funkar i annonsen.
 
 
Det folk inte riktigt förstår är att det kan bli så mycket dyrare om man väljer att göra så. Jag som fotar bilderna äger dem, och därmed skyddas mitt verk (mina bilder) av Upphovsrättslagen. Det innebär att jag kan skicka en räkning på tusenlappar för att du använder min bild (som kostar 375 kr att köpa) olovligen, låter bli att ange mig som fotograf och för att du ska betala för bilden. Det kan dessutom bli aktuellt med en polisanmälan, då det faktiskt handlar om ett lagbrott med upp till två års fängelse på straffskalan.
Det är verkligen vad jag skulle kalla att vara dumsnål.  Det finns liksom inte ursäkter. Vill man ha ett snyggt träns får man köpa det, vill man ha snygga bilder får man köpa dem också. Det är inte mer ok att stjäla mina bilder än att snatta på affären. Ändå är det betydligt vanligare, och det är SÅDÄR kul eftersom jag hela tiden framstår som väldigt gnällig och sur när jag hör av mig till bildtjuvarna. Jag är inte vare sig sur eller gnällig utan tvärtom ganska generös med mina bilder. Man får gärna lålna dem till annonser eller reportage etc OM MAN FRÅGAR men det är väldigt få som tänker så långt. Tyvärr.
 
Snabba fakta om bilder som väldigt många inte ens vet:
  • JAG äger mina bilder även om du får en kopia som en del av ett fotopaket du köpt. Det är bara jag som får dela ut bilder till någon annan. Du har mitt ok att visa bilder på vissa ställen men inte mer än så.
  • Att strunta i att skriva vem som fotat kan bli dyrt. Enligt lag ska det ALLTID anges fotograf om det inte är du själv som tryckt ner knappen. Annars kan du för varje gång namnet saknas, debiteras bildens grundpris utan förvarning. Det kallas "Utebliven Byline" och gäller både med och utan logga på bilden.
  • Du får ALDRIG förändra en bild på minsta vis när du fått den ifrån mig, det är olagligt och det gäller även på Instagram mm. Gör du min färgbild svartvit eller seipatonad, eller lägger på ett filter så har du förvanskat mitt verk och det kan jag skicka en räkning för helt utan förvarning samt polisanmäla.
  • Bilder som jag tagit får inte vara med ireportage eller reklam utan mitt ok, och att skicka min bild till fototävling i ditt eget namn eller sälja/ge bort min bild som om du själv tagit den är också olagligt.
Jag hoppas att någon lärt sig något nytt, det verkar vara mycket okunskap i ämnet.