Hästrasism

Eftersom jag haft hästar i mitt liv i över 30 år så har jag (tyvärr) mer än en gång sett olika exempel på vad jag skulle kalla "hästrasism". Folk som för sitt liv inte kan acceptera att en travare är en fantastisk kompis att rida ut på eller hoppa med, även om den är född för att springa oerhört fort i trav.
Människor som verkligen inte kan låta bli att kalla nordsvenskar eller fjordingar för "dumma, lata och tjocka" fastän massor av dessa hästar har en oerhörd motor och är jättefina i hull och muskulatur. Grov benstomme och mycket man och hovskägg är inte detsamma som slö lat och oduglig. Snarare är dessa grövre hästar några av de mest mångsidiga, coolare från start och orkar både dra och bära mer än de flesta halvblod.
 
En galopp på stranden är lika härlig oavsett vilken häst man rider. Här råkar det vara travaren Trullsan som fastnat på bild.
 
Jag är helt på det klara med att var och en har rätt till sin åsikt, och jag respekterar att man har olika syn på saker. Men jag tycker inte det är riktigt ok att man dömer någon för att den gillar, sköter eller äger en häst av en viss ras eller typ. Man behöver inte gå särskilt långt för att se dubbelmoralen i hästrasism heller. Många som kläcker ur sig att de "haaatar kallblod" älskar samtidigt Frieserhästar. Men vänta nu.. Frieserhästen ÄR ett kallblod! Hoppsan. Och någon som verkligen inte kan med Quarterhästar kan äääälska Painthästar. Fast ojsan, en Paint ÄR en Quarter fast med skäckfärg.
 
Arabhingsten Elliott är mångas drömhäst just för att han är en arab och dessutom hingst, men han är inte mer värd än någon annan häst bara för att han råkade födas med en smäcker kropp och hett temperament!
 
Ardennerstoet Ellis är på inga vis mindre häftig än Elliott när hon kommer i galopp mot mig. Snarare tvärtom! Där snackar vi power och urkraft.
 
Många gånger handlar det alltså om ren okunskap. Men det gör inte saken bättre, ärligt talat. Varför ska man fördöma någon, häst eller människa, baserat på hur de ser ut? En häst som är tjock har i allmänhet hamnat i fel händer, det är inte hästens fel. Banta ner den, och låt den arbeta som en häst ska, så har du snart nog en häst som både ser ut och mår bra, även om det står i registreringsbeviset att det är en Nordsvensk eller Ardenner.
Jag blir uppriktigt sagt både ledsen och arg när folk svartmålar varandra och varandras hästar baserat på utseende och ras. Alla hästar har sammetsmular. Alla hästar är fina vänner om man behandlar dem rätt. Och alla hästar har förutsättningen att bära eller dra dig om du ber den och ger den rätt förutsättningar. Att du är ryttare betyder inte att du inte får eller kan tycka om att bli dragen istället. Jag själv hade aldrig suttit bakom en häst när jag började på Hästskötarlinjen. Men jag lärde mig snart att älska att köra häst lika mycket som att sitta på ryggen, det är lika häftigt att dra på under en lång raksträcka bakom hästen som att galoppera på en stubbåker på hästryggen. Att verkligen se hur hästens muskler jobbar när den sträcker ut var en upplevelse jag missade ovanifrån. Allt har sin tjusning, och jag har idag testat att köra en, två och fyra hästar och tycker det är en otrolig känsla, att jag ensam kan styra två eller fyra hästar i stället för när jag rider, bara en.
 
Mina två frieserhästkompisar Marrit och Simon i arbete. Massor av power och riktigt häftigt att vara den som styr dessa två muskelpaket!
 
Helt allvarligt så tycker jag att det är lite skrämmande hur hårt människor kan döma varandra och varandras hästar, baserat på struntsaker. Huvudsaken är väl inte att man har en häst av en viss ras utan att man trivs med den häst man har eller rider? Hur många högt älskade ridskoleponnyer är inte korsningar? Hur många duktiga hästar finns det inte därute som skolats om från det ena till det andra? Fler borde lära sig att se individen i stället för stamtavlor och prestige. Man är inte sämre för att man har en "avdankad galoppör" än om man har ett halvblod. Man rider inte bättre på en arab än på en islandshäst. Sen kan det vara så att vissa raser har fått vissa egenskaper eller har bättre förutsättningar för något som man föredrar, som Frieserhästens steg eller nordsvenskens lugn etc. Men alla hästar är hästar. Och vi borde sluta se dem som statussymboler och skäl till kränkningar och mobbing. Vill man hoppa kan man göra det även på en islandshäst även om den råkar vara femgångare eller har gått på turridning i tio år. Det handlar om individen, inte rasen.
 
 




Bilder jag tar tillhör inte dig

Inte bara en gång har jag hittat mina bilder lite överallt, från tidningsreportage till hemsidor och bloggar mm. Och jag kan för mitt liv inte begripa hur man resonerar när man chansar genom att "låna" mina bilder utan mitt ok? Det är för dyrt att köpa bilder för att använda dem i annonser tycker många.
 
Ok jag förstår till viss del, för jag inser att väldigt många inte förstår att det tar minst tre gånger längre tid att iordningställa bilderna efter man har fotat, som det tar att genomföra själva fotosessionen. Jag inser också att många inte ens reflekterar över alla småsaker som kostar pengar för mig, att jag också har utgifter i samband med mitt fotande. Bara som ett exempel har jag just köpt några nya minneskort, summan för dem blev 3000 kr. Med rabatt. Det är med andra ord inte gratis för mig att fota. Mitt kamerahus och "hästobjektivet" ensamma kostar närmare 100 000 kr totalt. På riktigt. Det är inga leksaksgrejor jag använder. Det är riktiga proffssaker som verkligen är till för att fota just snabba saker som hästar och ändå hålla skärpa, få bra bilder i dåligt ljus osv.
 
 
Att fota är ett intresse, ja. Men det betyder inte att jag vill ha mina bilder spridda vind för våg vare sig med eller utan logga på. Många hästmänniskor väljer att chansa och "lånar" bilder tagna på tävlingar osv i annonser, och visst förstår jag tänket, man behöver ju trevliga bilder för att attrahera kunder. Men man kan tänka ett steg längre! Om det nu är så viktigt med bilder till annonsen, varför lägger man då inte ut en tusenlapp eller två och får det ordentligt gjort med rörelsebild, exteriörbild, porträtt och vad man nu vill ha? Nej för det är dyrt. Men man kan ju lägga den kostnaden på hästens pris vid en försäljning och därmed få pengarna tillbaka? Nej, många tänker inte så långt. I stället norpas det bilder från Equipe (framför allt, och mycket därför fotar jag inte för dem) eller andra ställen och så chansar man på att det funkar i annonsen.
 
 
Det folk inte riktigt förstår är att det kan bli så mycket dyrare om man väljer att göra så. Jag som fotar bilderna äger dem, och därmed skyddas mitt verk (mina bilder) av Upphovsrättslagen. Det innebär att jag kan skicka en räkning på tusenlappar för att du använder min bild (som kostar 375 kr att köpa) olovligen, låter bli att ange mig som fotograf och för att du ska betala för bilden. Det kan dessutom bli aktuellt med en polisanmälan, då det faktiskt handlar om ett lagbrott med upp till två års fängelse på straffskalan.
Det är verkligen vad jag skulle kalla att vara dumsnål.  Det finns liksom inte ursäkter. Vill man ha ett snyggt träns får man köpa det, vill man ha snygga bilder får man köpa dem också. Det är inte mer ok att stjäla mina bilder än att snatta på affären. Ändå är det betydligt vanligare, och det är SÅDÄR kul eftersom jag hela tiden framstår som väldigt gnällig och sur när jag hör av mig till bildtjuvarna. Jag är inte vare sig sur eller gnällig utan tvärtom ganska generös med mina bilder. Man får gärna lålna dem till annonser eller reportage etc OM MAN FRÅGAR men det är väldigt få som tänker så långt. Tyvärr.
 
Snabba fakta om bilder som väldigt många inte ens vet:
  • JAG äger mina bilder även om du får en kopia som en del av ett fotopaket du köpt. Det är bara jag som får dela ut bilder till någon annan. Du har mitt ok att visa bilder på vissa ställen men inte mer än så.
  • Att strunta i att skriva vem som fotat kan bli dyrt. Enligt lag ska det ALLTID anges fotograf om det inte är du själv som tryckt ner knappen. Annars kan du för varje gång namnet saknas, debiteras bildens grundpris utan förvarning. Det kallas "Utebliven Byline" och gäller både med och utan logga på bilden.
  • Du får ALDRIG förändra en bild på minsta vis när du fått den ifrån mig, det är olagligt och det gäller även på Instagram mm. Gör du min färgbild svartvit eller seipatonad, eller lägger på ett filter så har du förvanskat mitt verk och det kan jag skicka en räkning för helt utan förvarning samt polisanmäla.
  • Bilder som jag tagit får inte vara med ireportage eller reklam utan mitt ok, och att skicka min bild till fototävling i ditt eget namn eller sälja/ge bort min bild som om du själv tagit den är också olagligt.
Jag hoppas att någon lärt sig något nytt, det verkar vara mycket okunskap i ämnet.
 




Hjälm eller inte?

Alla gör som de vill, jag struntar i om man rider med eller utan hjälm. Är du under 18 är det målsmans ansvar, därefter ditt eget val.  Men något som jag tycker är lite underligt är att så många hävdar att de vill rida utan hjälm när de fotas, jag ser nämligen inte att det skulle vara värt risken att rida utan hjälm i jämförelse med hur mycket "bättre" bilder man får än om man hade haft hjälm.
 
Jag själv kan tycka att ridning utan hjälm är fint på stillastående porträttbilder, men faktum är att UNDER RIDNING ser det för hemskt ut med hår som fladdrar åt alla håll, det är ofta ganska skumma "frisyrer" som bildas under en galopp, och det tar inte så sällan fokus ifrån helheten. Jag vet, för de som envisas med att fotas utan hjälm när jag fotar, får jag sen försöka hitta användbara bilder på. Och jag lovar att det inte alltid är enkelt. Tjejen på bilden nedan tog jag över 300 bilder på och fick fem som funkade enligt mig, när hon rider. Stillastående, fine. Men inte i rörelse. Det är så många andra saker som OCKSÅ spelar in.
 
Det många inte tänker på är att när man fotar häst så är det MÅNGA aspekter som ska tas med när man bedömder bilder. För att påvisa varför jag inte riktigt välkomnar ryttare med lössläppt långt hår kommer liten lista med punkter på vad jag kollar efter när jag väljer "lämpliga" bilder för vidare redigering och som skickas till kunden.
 
Detta uppnås bara under HELT rätt förhållanden. Det här är en av fem vettiga ridbilder där jag tog över 300 ridbilder. Ett undantagsfall alltså. Hästen heter för övrigt Important Van't Heike och ryttaren är min kompis Sandra.
  • Hästens steg. En häst med benen spretande åt alla håll eller som fastnat på bild i fel del av steget ser konstig ut och verkar vara läge fram och högre bak så ryttaren sitter framåtlutad. SÅDÄR fint.
  • Gapar hästen? De flesta gapbilder raderas pga att det pratas mycket om ryttare med "gapiga" hästar i negativa ordalag, så ingen vill ha såna bilder ändå.
  • Sitter utrustningen snett? De bilder där det blir övertydligt att nosgrimman är sned eller liknande sorteras bort och tas inte som förstahandsval.
  • Ryttarens sits. Alla sitter olika och har någon eller några brister, jag försöker att ta de bilder där det är minst uppenbara fel i sitsen. Hellre en tå som dippar lite än framåtlutad och kutryggig.
  • Omgivningen. Är det massor av saker som tar fokus från ekipaget så testar jag att beskära eller ta bort saker, men ser det inte ut att funka så väljer jag redan från start en annan bild.
  • Blinkningar, öronspel, skänklar, armbågar och lipande är exempel på andra saker som sorteras bort.
När alla dessa aspekter är avklarade ska jag sen radera bilder på grund av att fartvinden gör att det blir ett skatbo eller döljer ansiktet? Ärligt talat. På med hjälmen är hästen rör sig. Nio gånger av tio bli det inte finare utan än med hjälm.
 
 
 


« Tidigare inlägg